Mera dottercitat
Vi var på fest en fredagkväll för ett par veckor sedan. Eftersom det skulle jobbas dan efter avslutade vi tidigt och kom hem vid halvtolv. Då är dotter med kompis på väg ut.
Jag säger något i stil med att "Jaha... när pansjisarna har festat klart då börjar tonåringarna sitt party."
"Jamen mamma du har ju haft ditt roliga i livet. Nu är det min tur."
Alltså vad är straffet för sånt? Måste hitta på något bra. Jäkla unge ;) :D
Allers-ålder???
Fyller år idag och fick följande hälsning av dottern:
GRAAAAAAATTIS!!!!! KÄRA MOR :D Hela 42 år, och så ung och fräsch. Vilket bedrift! Äntligen får du läsa Allers utan att skämmas! ;) ♥♥♥♥♥♥♥♥
Hon har känsla för humor den bruden :P
Varför skulle jag krångla till det?
Återigen dags för kalas. Denna gång i mycket liten skala, men ändå.
Har bakat rabarbermuffins ikväll. Har ett recept på sådana som brukar bli jättebra. Men varför ta något man kan och som man vet blir lyckat? Nej det är ju alldeles för enkelt...
Hittade ett Leila-recept på rabarbermuffins med topping. Läser att receptet "ger 8 stora eller 12 små" och tänker att 24 små blir lagom så jag dubblar receptet. Det blev 43 st!!! Alltså hur stora är "8 stora" skulle jag vilja veta. Och inte blev de lika goda heller som mina gamla vanliga rabarbermuffins. Men de duger till ett 42-årskalas :)
Student 2010
Torsdag 10 juni tog bonusdottern studenten.
Efter dagar med moln, kyla och snålblåst fick vi strålande solsken och på många sätt en jättevacker dag.
Hon gick ut på trappan till samma gymnasieskola som jag en gång i tiden, på typ stenåldern, tog studenten. Och som vanligt när jag ser de lyckliga studenterna studsa ut och sjunga studentsången så reser sig håret på armarna och det blir extra fuktigt i ögonvrån.
Glad och vacker stod hon där i trängseln på skolgården och tog emot oss alla som ville gratulera. Nallar, blommor och flaskor hängde i klasar runt hennes späda nacke, men den bördan tror jag hon tog med glädje denna märkvärdigt speciella dag.
När vi vinkade av henne på lastbilen och det skrålades Fy fan vad vi är bra från alla håll, då ville jag bli 19 igen och ta studenten en gång till :)
Mottagning hemma hos oss med massor av mat och massor av paket. Rikligt uppvaktad blev hon precis som det ska vara. Jag tror hon lätt fyller upp köksskåpen när det blir dags att flytta hemifrån.
När alla gästerna gått hem sjönk jag ner i soffan med ett glas vin och en skål chokladgodis, helt slut.
Festföremålet själv drog på studentfest. Såklart!
Grattis du fina tjej som jag har förmånen att till en liten del få räkna som "min".
Foto: isabloggar.se
Pust
Äntligen har jag näsan över vattenytan igen och denna urtråkiga bloggpaus är över.
Jag minns inte när det var så här hysteriskt sist. Möjligen förra sommaren när jag jobbade 24/7. Men nu har det varit aktiviteter av blandad art v a r e n d a dag sedan vi landade efter vår härliga resa.
Dagarna har varit fullspäckade med jobba, jobba, jobba, sova, bröllopskalas, föreningsträffar, fester, jobba, jobba, kalas, jobba, sova, fixa, städa, förbereda, ordna studentmottagning, jobba, sova......
Nu vänder det. Forfarande lite för mycket jobb och en födelsedag, men sen nästa helg är jag ledig och SEN blir det lite mindre jobb, typ heltid :P
Jag vet att ni väntar på New York-rapport och det kommer...snart ;) Om jag har några läsare kvar vill säga :D
Förlåt
Jag ska berätta om magiska dagar i New York.
Jag ska berätta om en underbar och perfekt bröllopsdag.
Jag ska berätta om en kaosartad och jobbig hemresa.
Jag ska berätta om ett trevligt bröllopskalas med närmaste släkt och vänner.
När den komaliknande tröttheten lagt sig.
När kroppen vant sig vid tidiga mornar och heltidsjobb.
När jag kommit i fas med planering och förberedelser inför bonusdotterns student.
När dygnet plötsligt har 30 timmar.
Det är lite mycket nu
Herregud det är mycket jobb med att pusta upp bättre begagnad kvinna ;) Jag ska fixa fina naglar, plocka brynen och gå till frissan.
Ja, ja…det är ju flera dagar kvar, vi hinner. Sa hon för att lugna sig själv ;-)
Äntligen hemma!
Vi har fått hem bonussonen med flickvän! Aldrig någonsin har de väl varit så efterlängtade. Drygt en vecka extra blev de kvar i Thailand på grund av askmolnskalabaliken.
Först oroade jag mig mest för NY-resan. Sen tyckte jag grymt synd om dem när vi hörde hur frustrerande situationen var där på flygplatsen i Bangkok. Sen kom bomber och demonstrationer in i bilden och gjorde att man bara ville ha hem dem omgående till vilket pris som helst.
Så i natt landade de äntligen på svensk mark i ett extrainsatt plan. Och ikväll kommer de hit och äter middag. Lycka!
Klänningar och aska
No more aska tack
Askmolnet från vulkanen på Eyjafjallajökull
Hörredu vulkanen, ta och håll tätt ett tag nu va.
Inga mer askmoln i luftrummet tack.
Om tre veckor flyger vi från Keflavik, Reykjavik till New York
och jag vill inte bli stoppad av aska därmed basta.
Foto: Ingolfur Juliusson. Lånat från DN.
